Ångest och depression vid nydiagnostiserad epilepsi

Patienter med epilepsi löper stor risk att utveckla psykiatriska komplikationer, vilka kan drabba upp till en tredjedel av patienterna. Jämfört med personer utan epilepsi är det vanligare att de med epilepsi lider av depression och komorbida ångeststörningar. Ångest- och depressionstillstånd har studerats ingående hos läkemedelsresistenta epileptiker, vilka ofta fick sin epilepsidiagnos för många år sedan och som fortfarande får anfall. Men eftersom detta är en specifik population kan dessa iakttagelser inte generaliseras till alla som har epilepsi, och färre studier har undersökt nydiagnostiserade patienter respektive patienter som svarar på behandlingen. Tillgängliga studier på nydiagnostiserade patienter har rapporterat ett stort spann vad gäller samsjuklighet i ångest och depression. Detta är en viktig aspekt eftersom psykiatriska störningar är förknippade med nedsatt livskvalitet och ökad anfallsfrekvens. Den forskning som presenteras här, publicerad 2021 av Forthoffer och medarbetare i Frontiers in Neurology, är inriktad på att klargöra prevalensen av ångest och depressiva symtom och relaterade faktorer i en grupp vuxna patienter som nyligen diagnostiserats med epilepsi och som inte behandlades med något antiepileptiskt läkemedel.

En studie på patienter med nydiagnostiserad epilepsi

Föreliggande studie omfattade 112 nydiagnostiserade patienter, vanligen veckan efter diagnos, och som inte behandlades för sin epilepsi. Patienterna bedömdes med hjälp av Neurological disorders depression inventory for epilepsy (NDDI-E) samt Generalized anxiety disorder 7-item scale (GAD-7). En semistrukturerad intervju genomfördes för att samla in sociodemografiska uppgifter, epilepsidata och psykiatrisk anamnes. Vi jämförde först patienter med och utan ångestsymptom och sedan patienter med och utan depressiva symtom.

Samband med ångest och depression

Mätt med GAD-7-skalan hade 35 % av patienterna ångestsymtom vid diagnostillfället. Patienter med ångestsymtom hade också signifikant mer psykiatrisk ohälsa (26 %) och psykologiska trauman (51 %) i sin anamnes än de som inte hade några ångestsymtom. Utifrån NDDI-E-poängen uppvisade 11 % av patienterna symtom på depression vid diagnos. Patienter med depressiva symtom hade signifikant mer psykiatrisk ohälsa (43 %) och psykologiska trauman (65 %) i sin anamnes än de som inte hade några depressiva symtom. Inga skillnader mellan grupperna hittades med avseende på ålder, kön, epilepsins karaktär (antal anfall före diagnos, tid från första anfallet till diagnos, typ av epilepsi och lokalisering vid fokal epilepsi) eller neurologisk komorbiditet.

Övervakning av ångest och depression i den kliniska vardagen

Med tanke på den höga prevalensen av ångest och depressiva symtom, jämfört med prevalensen i normalbefolkningen, är det viktigt med rutinmässig screening enligt riktlinjers rekommendationer. Flera validerade screeningverktyg, som GAD-7 och NDDI-E, kan användas för att bedöma patienter med nydiagnostiserad epilepsi. Verktygen är kortfattade och lätta att använda rutinmässigt. Lika viktigt är det att ge patienter och deras anhöriga information och att ge psykoedukation redan vid det första samtalet. Det kan bidra till att förebygga stigmatisering och ha en positiv effekt på patienternas psykiatriska samsjuklighet. Detta kan bidra till att förbättra både livskvalitet och anfallens utfall. Vid bedömningen av den studerade patientkohorten uppgav några individer att de var rädda att värderas utifrån sin epilepsi, och att de oroade sig för de konsekvenser det skulle kunna få för deras arbete, särskilt med tanke på att de inte längre får köra bil. Förekommer sådana farhågor vid diagnos måste de utforskas och följas upp på lämpligt sätt.

Referenser

1. Forthoffer N, Tarrada A, Brissart H m.fl. Anxiety and depression in newly diagnosed epilepsy: A matter of psychological history? Front Neurol. 2021;12:744377.

SW15217P jan 2023